Kuddarna kastar du upp i hörnet av sängen, upp mot väggen. Du tittar igen mot sängen, täcket är uppuffat och det ser mysigt ut. Du går in i badrummet och sätter upp håret i en slarvig knut. Och sen sköljer du ansiktet i kallt vatten. Du har redan borstat tänderna för kvällen så du går bara tillbaka. Du går in i sovrummet igen. Du får känslan av att vilja kasta dig ner i sängen och bara drömma dig bort. Men först faller klänningen livlöst ner till fötterna och nattlinnet får sakta glida på. Du tar på dig din fina sidenrock och kisar mot din egen spegelbild. Du går ut i köket och tittar ut mot vägen. Suckar. Hämtar din favorit mugg och fyller den med kallt vatten. Tittar mot ytterdörren och hoppas du låst den. Tar en klunk. Sedan ryser du av tanken att du av misstag glömt göra det, glömt låsa dörren. Du trippar fram på tå och hoppas ingen märkt. Att ingen förstått. Sedan ser du det. Där är det. Det du väntat på. Det ligger där. Mitt framför dig. Och du kan inte motstå det.