"Gudars like tycks mig den mannen vara"

"Gudars like tycks mig den mannen vara
han som får sitta dig nära, han som
tätt intill dig lyssnar till röstens
     smekande tonfall

och ditt ljuva lockande skratt som alltid
i mitt bröst fått hjärtat att häftigt skälva.
Ser jag bara dig skymta förbi mig flyktigt
     stockar sig rösten

tungan är som förlamad och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
     för mina öron

Svetten rinner ned och en darrning griper
all min arma kropp. Jag mer färglöst
blek än höstens gräs. Och det tycks som vore
     döden mig nära."